Vid kommunfullmäktige den 30 november sattes bland annat verksamhetsmål för 2021 i Ånge kommun. Vår Framtids politiska utskott har tidigare under utbildningsnämndens och kommunstyrelsens sammanträden föreslagit ett alternativt mål för utbildningsnämndens verksamhet. Det mål vi föreslagit har lydelsen
Genom grundlig analys identifiera och åtgärda minst tre allvarliga brister i huvudmannaskapet.
Under debatten i kommunfullmäktige mildrade vi målformuleringen något genom att ta bort ordet ”allvarliga”, då flera ledamöter ur andra partier ansåg formuleringen vara väl hård. Det gjorde dock ingen skillnad. Trots att vi fick KD och SD med oss på förslaget, röstades det ner.
Nedan följer den argumentation för vårt målförslag som anfördes vid fullmäktiges sammanträde, något omformulerad för att passa i skrift.
De från majoriteten föreslagna tre målen för utbildningsnämnden är en upprepning av tidigare års mål. Det första föreslagna målet, ”andelen elever som är behöriga till nationellt gymnasieprogram skall öka” har hängt med i åratal. Vissa år ökar andelen elever som klarar behörigheten, andra år minskar den. Att det hoppar upp och ner beror på att det statistiska urvalet består av bara hundra elever per årskull. Kurvan över tid visar dock en tydligt nedåtgående trend under de senaste tjugo åren.
Att jobba med elevernas framgångar i skolan är något skolpersonal måste göra enligt lag, och vi vet att de gör det. Felet ligger inte där. Att vi inte lyckats få en uppåtgående trend på två decennier, tyder på att problemet inte kan lösas genom att sätta samma mål en gång till. Att vi inte lyckats följa upp detta och hitta rotorsaken är ett tecken på att vi brister i huvudmannaskapet.
Det andra föreslagna målet lyder ”fler elever skall känna sig trygga i skolan”. Även här har vi misslyckats. Den senaste undersökningen visade att färre elever känner sig trygga nu än tidigare. Detta är allvarligt! Vi har svårt att tro att det kommer att bli bättre bara för att vi sätter samma mål en gång till. Även tryggheten i skolan är sådant som skolpersonal måste arbeta med enligt lag, och vi vet att de gör det. Att vi ändå misslyckas tyder på att vi brister i huvudmannaskapet.
Det tredje föreslagna målet, ”fortsätta arbeta med tidiga samordnade insatser i samverkan med socialtjänsten”, ställer vi oss ännu mer frågande till. Skall vi verkligen ha som mål att fortsätta göra något vi redan gör? Ett mål är någonting man skall nå. Ett mål kan inte vara en väg åt något håll.
Det finns fler tecken på att vi inte klarar av vårt huvudmannaskap speciellt väl. Revisionens kritik i våras var till största delen samma punkter som riktades mot utbildningsnämnden vid revisionen innan. Nämndens svar på kritiken var i stort sett en upprepning av de svar man gav förra gången kritiken gavs. Bör vi inte visa våra revisorer mer respekt än så?
För att fortsätta, får vi nu 2020 för andra året i rad en obehaglig överraskning mot årets slut rörande utbildningsnämndens ekonomi. Före sommaren pekade allting på att det så bra ut, sedan började minussiffrorna komma in. Det finns alltid förklaringar, men ändå tyder detta på att vi har problem med att hålla koll på vår ekonomi.
Under beredningen av vänsterpartiets motion om avslutningssamtal för lärare som avslutar sina anställningar, fick vi på politisk nivå höra att sådana redan hålls, eller åtminstone alltid erbjuds alla som väljer att säga upp sig. Vi ringde inför ett kommunstyrelsemöte runt fyra lärare vi känner som nyligen sagt upp sig, och fick klart för oss att ingen av dem blivit erbjuden detta. Vi fick alltså icke korrekt information.
Allt som anförts tyder på att vi brister i huvudmannaskapet för skolan. Det betyder att det är på politisk nivå vi inte klarar av att styra skolan och ge rätt förutsättningar. Vi kommer inte att åstadkomma någonting genom att återigen säga att fler ska bli behöriga eller att fler ska trivas i skolan.
Problemet ligger högre upp.
Ledarskap börjar i toppen. Det är kommunfullmäktige som sitter i toppen i en kommun. Vi måste skärskåda oss själva. Därför yrkar vi på att vi som enda mål för utbildningsnämnden 2021 antar
”Genom grundlig analys identifiera och åtgärda minst tre allvarliga brister i huvudmannaskapet”
Vi poängterar återigen att detta mål är riktat mot oss politiker, inte mot utförarna i verksamheten. Elevernas inlärning och trygghet, liksom samverkan med socialtjänsten, förutsätter vi att skolorna fortsätter arbeta med även om vi inte uttrycker det som verksamhetsmål.
Tyvärr gick som sagt inte kommunfullmäktige på vår linje. Under 2021 kommer utbildningsnämnden att tilldelas samma mål som de hade året innan, som man inte lyckats nå och som man inte analyserat varför man inte lyckats nå.