Vi ville bygga en ny förskola – men också ta ansvar

Vi i Vår Framtid reserverade oss inte mot att bygga en ny förskola. Tvärtom är vi glada att en ny förskola nu byggs i Fränsta. Lokalerna i östra delen av kommunen har länge varit i behov av åtgärder, och det råder det inga tvivel om.

Det vi vände oss mot var hur beslutet fattades – och att det togs utan tillräckliga underlag och utan verkliga alternativ. Vår ambition har hela tiden varit att bygga rätt förskola, inte bara att bygga.

En förskola för 160 barn – när behovet är betydligt lägre

Den nya förskolan i Fränsta byggs för 160 barn och beräknas stå klar under första kvartalet 2026.
När beslutet togs fanns cirka 115 barn inskrivna i förskolan. I dag är 84 barn inskrivna, vilket i praktiken innebär att omkring 70–75 barn faktiskt är på plats en vanlig dag.

Trots detta bygger kommunen nu en förskola dimensionerad för mer än dubbelt så många barn som i dag finns i verksamheten. Det är ett faktum som inte går att bortförklara.

Minskande barnafödande – lokalt och nationellt

Barnafödandet har minskat under flera år – i Sverige, i Europa och i vår egen kommun. Det är inte en tillfällig svängning, utan en strukturell utveckling som varje ansvarstagande kommun måste ta höjd för i sin planering.

Redan 2024 bedömde Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att behovet av förskoleplatser i landet minskar och att förskoleverksamheten totalt behöver krympa med omkring 12 procent fram till 2027. Samtidigt har flera kommuner redan börjat planera för sammanslagningar eller nedläggningar av förskolor.

Att hoppas på framtida befolkningsökning är en sak. Att planera för en fördubbling av antalet barn är något helt annat.

(Länkar till relevanta analyser, artiklar och statistik finns samlade längst ned på sidan.)

Ett beslut utan verkliga alternativ

I det här ärendet presenterades i praktiken ett enda alternativ: den här förskolan – eller ingen alls. När politiken inte får jämföra olika lösningar, storlekar eller investeringsnivåer har den politiska processen redan reducerats till en formalitet.

Att begära fler alternativ är inte att bromsa utveckling. Det är att ta ansvar.

Därför begärde vi återremiss och efterfrågade svar på helt grundläggande frågor:

  • hur befolkningsutvecklingen faktiskt ser ut

  • vilka ekonomiska risker som följer med stora och långsiktiga investeringar

  • hur kommunens låneskuld påverkas

  • vilka konsekvenser detta får för andra nödvändiga satsningar

  • och vilka alternativa lösningar som fanns

Otillräckliga svar vid ett stort investeringsbeslut

Svarens kvalitet motsvarade inte allvaret i besluten. Prognoser för framtida nettokostnader saknades. Risk- och konsekvensanalyser var ytliga. Några alternativa lösningar presenterades inte alls.

När vi efterfrågade tydliga besked om hur investeringen påverkar kommunens ekonomi, låneskuld och framtida handlingsutrymme hänvisades detta i praktiken till ”kommande politiska beslut”. Det är inte ett tillräckligt beslutsunderlag när det handlar om ett av kommunens största investeringsbeslut.

Långsiktigt ansvar för skattepengar

Kommunala investeringar ska bära sig över decennier – oavsett konjunktur, ränteläge eller politiska förhoppningar. Skattepengar ska förvaltas varsamt, långsiktigt och med respekt för att varje felbedömning får konsekvenser för skola, omsorg och annan kommunal kärnverksamhet.

Det här är inte ett sätt att styra kommunen framåt – det är ett sätt att administrera redan fattade beslut.

Vill medborgarna ha en politik som faktiskt vill veta, vågar styra och tar ansvar för sina beslut, då krävs också en förändring. Den sker genom att rösta med omsorg i kommunvalet.

Underlag och vidare läsning

Länkar till underlag och information: